Sverige går in i hösten 2025 med en ekonomi som fortfarande präglas av en lågkonjunktur. Även om tillväxten har vänt försiktigt uppåt är läget fortfarande besvärligt för många hushåll och företag.
I den här artikeln går vi igenom vad en lågkonjunktur innebär för Sverige idag, hur olika samhällsgrupper påverkas och vilka faktorer som kan vända utvecklingen framöver.
Svensk ekonomi växer – men återhämtningen går långsamt
Sverige har befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2022. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) växte BNP under det andra kvartalet 2025 med cirka 0,5 procent jämfört med det föregående kvartalet, och med 1,4 procent jämfört med samma tid förra året. Det är positiva siffror, men fortfarande klart under vad som brukar ses som en normal tillväxttakt.
Trots en viss tillväxt är viktiga delar av ekonomin fortsatt svaga. Hushållens konsumtion går trögt, detaljhandeln kämpar med låga försäljningssiffror och flera branscher märker av en minskad efterfrågan.
Arbetslösheten har också bitit sig fast på en relativt hög nivå, särskilt bland ungdomar och de utan gymnasieutbildning. Under den första halvan av 2025 låg arbetslösheten runt 8,7 procent.
Varför går det så trögt?
Den långsamma återhämtningen beror på flera faktorer, både inhemska och globala. För det första råder det fortsatt osäkerhet på världsmarknaden. Handelspolitiska spänningar och oroligheter i leveranskedjorna har påverkat exportindustrin negativt. Många svenska företag vittnar även om svårigheter att få tag på råvaror och komponenter, vilket leder till förseningar och högre kostnader.
Samtidigt har hushållens ekonomi pressats av både högre räntor och höga priser på mat, energi och andra vardagsvaror. Inflationen har visserligen börjat dämpas under året, men prisnivåerna är fortfarande högre än vad många har vant sig vid. Detta har gjort att många konsumenter håller hårdare i plånboken och väljer bort större inköp.
En annan bromsande faktor är osäkerheten på arbetsmarknaden. Många företag avvaktar med nyanställningar och investeringar. Det innebär i sin tur att arbetslösheten biter sig fast, vilket leder till ökad försiktighet bland hushållen.
Så ser verkligheten ut för hushållen
Flera familjer berättar i intervjuer och konsumentundersökningar (t.ex. DN, SvD och SCB:s hushållsbarometrar) att de har fått ändra sina konsumtionsvanor. En barnfamilj i Göteborg, som intervjuades i Dagens Nyheter i juni 2025, beskriver hur de har börjat veckohandla i lågprisbutiker, väljer enklare semesteralternativ eller skjuter upp resor helt, och prioriterar ett buffertsparande framför nöjen.
På bostadsmarknaden är det också oroligt. Många drar sig för att byta bostad eftersom bolåneräntorna fortfarande är högre än normalt. I augusti 2025 ligger en genomsnittlig tremånaders bolåneränta hos storbankerna på cirka 4,7–5,1 procent. För bundna räntor på tre år ligger nivån ofta mellan 4,2 och 4,7 procent, enligt Finansinspektionen och jämförelsetjänster som Compricer.
I storstäderna Stockholm och Malmö har försäljningstiderna ökat och prisutvecklingen är svagt negativ. För en förstagångsköpare har det blivit svårare att ta sig in på marknaden, både på grund av högre räntor och striktare krav från bankerna.
Detta märks även i hushållens sparbeteende. Enligt SCB och SEB:s Sparbarometer har många svenskar valt att öka sitt sparande, trots att räntan på ett vanligt sparkonto sällan överstiger 2 procent. Istället läggs mer pengar i fonder och aktier, samtidigt som man försöker bygga en ekonomisk buffert för oväntade utgifter.
Företagens utmaningar under 2025
Företag inom olika branscher påverkas på olika sätt. Ett exempel är en klädbutikskedja med verksamhet i flera mellanstora svenska städer. Försäljningen av säsongsvaror har minskat och butikschefer rapporterar att kunderna numera nästan alltid väntar in reor och kampanjer innan de handlar.
Marginalerna har blivit snävare eftersom både inköps- och transportkostnader har stigit, och de fasta kostnaderna för lokaler och personal är svåra att påverka. Flera butiker tvingas också minska sina öppettider eller ta in mindre extrapersonal, vilket i sin tur påverkar ungdomsarbetslösheten.
Ett annat exempel är verkstadsindustrin i norra Sverige. Ett medelstort företag som tillverkar maskindelar till exportindustrin har sett sin orderstock minska markant. Fördyrade insatsvaror, förseningar hos underleverantörer och minskad efterfrågan gör att investeringar skjuts på framtiden. Samtidigt är det svårt att anställa rätt kompetens, då både företaget och jobbsökare är försiktiga när det gäller framtiden.
Politik och satsningar för att mildra lågkonjunkturen
Regeringen har aviserat flera åtgärder för att dämpa effekterna av en lågkonjunktur. Under hösten 2025 har det presenterats satsningar på skattesänkningar för hushållen och ökade stöd till kommuner och regioner. Tanken är att öka den privata konsumtionen och stimulera sysselsättningen genom att stärka hushållens ekonomi.
Här är de aktuella åtgärderna som regeringen har aviserat:
- Skattesänkningar för hushållen: Mindre skatt på arbetsinkomster för att öka köpkraften.
- Ökat stöd till kommuner och regioner: Extra pengar till vård, skola och omsorg för att behålla jobb.
- Stimulans av byggsektorn: Särskilda stöd för att öka bostadsbyggandet och renoveringar.
- Satsningar på utbildning och omskolning: Fler utbildningsplatser och bättre möjligheter till omskolning för arbetslösa.
- Tillfälliga bidrag och höjt barnbidrag: Extra stöd till barnfamiljer och de med lägre inkomster för att lindra effekterna av högre priser.
Riksbanken har också signalerat möjligheten till en räntesänkning under året om inflationen fortsätter att vara under kontroll. Det skulle kunna ge lägre lånekostnader för både företag och hushåll och därmed stimulera investeringar och konsumtion.
LO:s ekonomer har även pekat på att reallönerna väntas öka under slutet av 2025, vilket ger en viss lättnad för hushållen efter flera år av pressade marginaler.
Kan det vända snart?
Det finns ljuspunkter på horisonten. Många bedömare tror att återhämtningen kan ta fart under slutet av 2025 och in i 2026, om hushållens realinkomster fortsätter att öka och räntorna kan sänkas. Om exporten till viktiga marknader tar fart och om den offentliga konsumtionen och investeringarna ökar, kan BNP-tillväxten lyfta tillbaka mot en mer normal nivå.
Samtidigt finns det risker kvar. Om den globala konjunkturen viker ytterligare eller om inflationen får ny fart, till exempel på grund av stigande energipriser – kan återhämtningen fördröjas. Även om hushållens sparbeteende har stärkt den ekonomiska motståndskraften kan det dämpa tillväxten om konsumtionen hålls nere för länge.
Praktiska tips för att klara en lågkonjunktur
För hushåll:
- Planera ekonomin noggrant: Gå igenom inkomster och utgifter, prioritera det viktigaste och försök bygga upp en buffert.
- Jämför priser: Handla mat där det är billigast och var vaksam på kampanjer.
- Undvik onödiga lån: Var försiktig med nya kreditköp, särskilt till höga räntor.
- Sök råd i tid: Om du riskerar att få problem med bolånet eller andra lån, kontakta banken eller en skuldrådgivare tidigt.
För företag:
- Optimera inköp: Förhandla med leverantörer och se över logistiken för att pressa kostnader.
- Fokusera på kärnverksamheten: Se över vad som är mest lönsamt och prioritera där.
- Utnyttja stöd: Ta reda på vilka statliga stöd eller bidrag som finns att söka.
- Våga digitalisera: Många företag kan vinna på att satsa mer på e-handel och digitala tjänster för att nå fler kunder.
Framtiden är fortfarande osäker – men inte dyster
Sammantaget är läget i svensk ekonomi hösten 2025 fortfarande ansträngt. Många hushåll och företag lever i en mer försiktig verklighet än för bara några år sedan. Men med ökade realinkomster, lägre räntor och offensiv politik kan det finnas möjligheter till en vändning – förutsatt att världsekonomin inte överraskar negativt.
Den svenska ekonomin har visat motståndskraft förut och många hoppas nu att vändningen, även om den kommer långsamt, ska ge arbetsmarknaden och företag nytt liv. Under tiden gäller det att vara förberedd, tänka långsiktigt och ta vara på de möjligheter som faktiskt finns, även när konjunkturen vänder trögt uppåt.
FAQ om lågkonjunktur i Sverige
Vad är en lågkonjunktur?
En lågkonjunktur är en period då ekonomin går sämre än normalt, med låg tillväxt, ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan.
Hur länge varar en lågkonjunktur?
En lågkonjunktur varar ofta mellan ett och tre år, men det kan variera beroende på orsak och åtgärder.
Hur märks en lågkonjunktur för vanliga hushåll?
Det märks bland annat genom färre jobb, högre priser och att man behöver prioritera sin ekonomi mer noggrant.
Kan man investera under en lågkonjunktur?
Ja, det går. Många väljer att fortsätta spara och investera långsiktigt, men riskerna kan vara större.
Vad gör staten för att motverka lågkonjunktur?
Staten kan sänka skatter, öka stöden och stimulera investeringar för att få fart på ekonomin igen.
Källor: Faktan i artikeln är hämtad från bland annat SCB, LO, Svenskt Näringsliv och Ekonomifakta.
