Under hösten 2024 kom beskedet från Statistiska centralbyrån att svensk ekonomi officiellt befinner sig i en teknisk recession. Det innebär att BNP sjunkit två kvartal i rad, vilket brukar ses som en tydlig signal om att ekonomin går in i en svagare fas. Enligt SCB minskade BNP med 0,1 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Även andra kvartalet hade visat en negativ utveckling, vilket tillsammans placerade Sverige i en utmanande ekonomisk position.
Det här beskedet väckte stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Bland annat rapporterade nyhetsbyråer som Reuters att situationen riskerade att förstärka hushållens oro inför vintern, särskilt med tanke på höga räntor och fortsatt inflation. För svenska företag, särskilt inom detaljhandel och byggsektor, var beskedet ytterligare en bekräftelse på det svåra ekonomiska läget som redan märkts av i minskad efterfrågan och stigande kostnader.
Hushållens köpkraft pressas hårt
För svenska hushåll har recessionen framför allt märkts i plånboken. Riksbankens tidigare räntehöjningar, som genomförts för att dämpa inflationen, har gjort bolånen dyrare. En familj i en villa med höga lån har i många fall fått se sina räntekostnader tredubblas på bara två år. SCB:s statistik visade samtidigt att den reala löneutvecklingen – alltså löner justerade för inflation – låg på minus. Det betyder att hushållen fått allt svårare att klara sina utgifter.
Ett exempel är matpriserna, där prisökningarna under 2022 och 2023 följdes av en mer dämpad men fortfarande märkbar ökning under 2024. Konsumentverket konstaterade att ett normalt hushåll fick lägga tusentals kronor mer på livsmedel varje månad än för bara några år sedan. Detta har lett till förändrade konsumtionsvanor, där fler vänder sig till lågprisalternativ och där restaurangbesöken blivit färre.
Företagen känner av minskad efterfrågan
På företagsnivå har framför allt detaljhandeln, byggsektorn och transportbranschen drabbats. Byggföretag har rapporterat om en kraftig inbromsning i bostadsbyggandet, vilket i sin tur påverkat både sysselsättning och underleverantörer. Handeln har sett minskad försäljning i flera segment, särskilt inom kapitalvaror som möbler och hemelektronik. Svensk Handel har i flera uttalanden varnat för en våg av konkurser om utvecklingen fortsätter.
Samtidigt finns det ljuspunkter. Exportindustrin har i viss mån gynnats av en svag krona, som gjort svenska varor mer konkurrenskraftiga utomlands. Företag inom stål- och skogsindustri har kunnat dra nytta av detta, även om den globala konjunkturen i stort också är dämpad.
Politiken under press
Regeringen hamnade i en pressad situation när beskedet om recessionen kom. Finansdepartementet betonade att Sverige har starka offentliga finanser jämfört med många andra länder i Europa, men samtidigt krävdes åtgärder för att stötta både hushåll och företag. Budgeten för 2025 innehöll bland annat förstärkta bostadsbidrag och satsningar på energistöd, även om flera ekonomer påpekade att dessa åtgärder riskerade att motverka Riksbankens arbete med att få ner inflationen.
Oppositionspartierna använde beskedet som argument för att regeringen inte agerat tillräckligt snabbt eller tillräckligt kraftfullt. Flera debattörer pekade på behovet av investeringar i infrastruktur och utbildning för att stimulera ekonomin på längre sikt, snarare än att bara försöka lindra symptomen av den svaga konjunkturen.
Riksbankens roll och ränteläget
En central fråga i samband med recessionen var hur Riksbanken skulle agera. Räntan hade höjts till historiskt höga nivåer under 2023 och 2024 för att bekämpa inflationen, men när ekonomin gick in i en teknisk recession började allt fler ekonomer argumentera för sänkningar. I december 2024 valde Riksbanken att signalera en mer försiktig hållning, med möjligheter till räntesänkningar under våren 2025 om inflationen fortsatte att avta.
Detta skapade förväntningar på lättnader för hushåll och företag. Bankekonomer påpekade dock att räntorna knappast skulle återgå till nivåerna före pandemin. Det nya normalläget bedömdes bli högre, vilket innebär en mer långsiktig anpassning för både konsumenter och bolånetagare.
Konsekvenser framåt
Frågan många ställde sig i slutet av 2024 var hur länge recessionen skulle pågå och hur djup den kunde bli. Vissa analytiker menade att den var relativt mild jämfört med tidigare lågkonjunkturer, eftersom nedgången i BNP var liten. Andra varnade för att effekterna kunde bli mer långdragna om arbetslösheten steg och investeringarna i ekonomin uteblev.
Det som talade för en snabbare återhämtning var just Sveriges starka finanser, en i grunden robust exportsektor och att inflationen redan visade tecken på att bromsa in. Det som talade emot var hushållens skuldsättning och det höga ränteläget som fortsatt pressade konsumtionen.
Sammanfattande reflektion
Att Sverige gick in i en teknisk recession hösten 2024 markerade en viktig vändpunkt i den ekonomiska debatten. Det blev tydligt att kampen mot inflationen fått ett högt pris, både för hushållens köpkraft och för företagens investeringsvilja. Samtidigt öppnade det för en ny diskussion om vilken ekonomisk politik som är bäst lämpad för att balansera stabilitet och tillväxt i en tid av osäkerhet.
