Den 16 juni 2025 offentliggjorde Statistiska centralbyrån siffrorna för första kvartalet – och de visar tydligt att Sverige fortsatt befinner sig i ekonomisk motvind. BNP minskade jämfört med sista kvartalet 2024, en nedgång som förklaras av minskade investeringar, lägre produktion och fortsatt svag efterfrågan i flera sektorer.
Flera branscher, från byggindustri till detaljhandel, har dragits med i nedgången. Företag skjuter upp satsningar, hushåll håller igen på konsumtionen, och tillväxtsignalerna som fanns mot slutet av 2024 har till stor del planat ut. SCB:s siffror bekräftar det som både Riksbanken och Konjunkturinstitutet tidigare varnat för: återhämtningen blir svårare än väntat.
När företagen stänger plånboken
Det som främst tyngde BNP var fallande bruttoinvesteringar. Företag som tidigare planerat nybyggnationer, maskininköp eller teknikinvesteringar har valt att avvakta. Byggbranschen är särskilt utsatt – både bostadsbyggande och infrastrukturprojekt har minskat i omfattning jämfört med motsvarande period 2024.
Maskinindustrin rapporterar minskade ordervolymer, och flera större aktörer inom energi- och transportsektorn har pausat investeringar tills vidare. Enligt en enkät från Svenskt Näringsliv uppger över 40 % av de tillfrågade företagen att de skjutit upp större projekt under första kvartalet, i väntan på ett tydligare ekonomiskt läge.
Minskad investeringsvilja får direkta följdeffekter på sysselsättning, tillväxt och framtidstro. När företagen inte vågar satsa drabbas både underleverantörer och arbetsmarknaden, vilket i sin tur pressar tillbaka konsumtionen.
April gav en kort andhämtningspaus
Det fanns dock en ljuspunkt i april. Enligt SCB:s BNP-indikator ökade aktiviteten något den månaden, bland annat tack vare ökad varuproduktion och förbättrad konsumtion. Bland annat steg försäljningen inom vissa delar av detaljhandeln, och industriproduktionen visade tillfälligt positiva siffror.
Men denna uppgång var inte tillräcklig för att väga upp för de svaga siffrorna i januari och februari. Totalt sett blev kvartalet negativt, och den lilla vårkicken ses snarare som ett tillfälligt hack än en vändpunkt.
Svenskarna håller hårt i plånboken
För hushållen innebär BNP-fallet mer än bara en statistikrad. De ekonomiska svårigheterna är högst påtagliga i vardagen. Många har redan anpassat sin livsstil efter stigande matpriser, dyrare elräkningar och höga boendekostnader. Med fortsatt höga räntor, trots vissa sänkningar från Riksbanken, har bolånetagare fortfarande svårt att få månadsbudgeten att gå ihop.
Konsumentförtroendet ligger kvar på låga nivåer. SCB:s konsumentbarometer för maj visade att färre än tidigare tror på stigande inkomster eller förbättrad ekonomisk situation det kommande året. I praktiken innebär det färre resor, mindre spontanhandel och större försiktighet i alla typer av inköp.
Företagen ser mörka moln på horisonten
Samtidigt märks en växande försiktighet bland företagare i hela landet. Den svaga kronan har inte gett det exportlyft många hoppats på. Istället har osäkerhet på internationella marknader, särskilt i Europa, dämpat både beställningar och framtidsplaner.
Energipriserna har visserligen sjunkit något jämfört med topparna 2023, men ligger fortfarande på nivåer som skapar oro inom tillverkningsindustrin. Och logistikproblem, delvis kopplade till oroligheter i Röda havet, har fortsatt påverka leveranser och försörjningskedjor.
Till detta kommer svag efterfrågan från hushållen, vilket slår direkt mot servicebranscher och handel. Butiker rapporterar fortsatt minskad försäljning av kapitalvaror, och nya konkurser inom både restaurang och e-handel har registrerats under årets början.
Politiken i ett pressat läge
Regeringens reaktion på SCB:s rapport har varit återhållsam, men man understryker att åtgärder är på gång. Finansdepartementet har i samband med vårändringsbudgeten pekat på satsningar på infrastruktur, skattesänkningar för låginkomsttagare och stöd till småföretag. Men många bedömare menar att åtgärderna är för begränsade – och att de kommer för sent.
Oppositionen har krävt ett mer kraftfullt krispaket, med direkta stimulanser till både hushåll och företag. Bland annat har det förts fram förslag om tillfälligt sänkt moms på livsmedel, förstärkta bostadsbidrag samt ett nytt investeringsstöd till industrin.
Ett vägskäl för svensk ekonomi
Sveriges ekonomi befinner sig i ett läge där utfallet av de kommande månaderna kan bli avgörande. En fortsatt nedgång riskerar att urholka arbetsmarknaden och förlänga lågkonjunkturen in i 2026. Men om Riksbankens räntesänkningar får genomslag, och om konsumenterna återfår lite framtidstro, kan vändningen påbörjas redan under sommaren.
Mycket hänger också på den globala konjunkturen. Om efterfrågan från nyckelmarknader som Tyskland och USA stärks, kan svensk exportindustri få det lyft som behövs. Men riskerna är många – från geopolitiska konflikter till fortsatt inflationstryck.
Sammantaget pekar SCB:s siffror på att återhämtningen inte blir enkel. Men med rätt politiska beslut, fortsatt stabil inflation och ökad framtidstro finns det fortfarande möjligheter att vända utvecklingen innan året är slut.
