Det försvunna Sverige: nöjesparker, järnvägar och platser som inte finns kvar

Nöjesparken där du åkte karusell som barn, järnvägen som gick genom byn och varuhuset där man köpte skolkläderna. Mycket av det som en gång var självklart i Sverige finns inte längre. Den här avdelningen tar reda på vad som hände med platserna, när de försvann och vad som finns kvar att se i dag.

Nöjesparkerna som stängde

Sverige har haft betydligt fler nöjesparker än de som lever kvar i dag. En del lades ned när publiken svek, andra efter bränder eller när marken behövdes till annat. Några har lämnat ruiner efter sig som fortfarande syns. Tidslinjen visar fyra parker vars öde är väldokumenterat.

År då parkerna hade öppet. Halmstad Äventyrsland hette först Miniland.

Nöjesfältet låg vid Skeppsholmsviken på Djurgården, granne med Gröna Lund. Parken öppnade 1924 på platsen där dansbanorna i Dans Ut hade legat och hade sin sista säsong 1956. Två år senare revs den och marken blev en parkering för 350 bilar.

Halmstad Äventyrsland började som Miniland 1964 och hade öppet i närmare 60 år innan den stängde 2022. Området ska bebyggas med bostäder. Kabe sommarland vid Haga utanför Jönköping hade en betydligt kortare historia. Parken öppnade 1984 och stängde efter att restaurangen brann 1995. Ruinerna finns kvar.

Fun City i Himle utanför Varberg öppnade 2005. Karusellerna försvann 2011, sista säsongen var 2012 och nästan allt revs hösten 2017. Medeltidens Värld i Götene, som byggdes 2008 efter framgångarna med Arn-filmerna och kostade omkring 100 miljoner kronor, är ett annat exempel på en satsning som inte överlevde.

Hela listan med tio nedlagda parker, från Stockholms Tivoli till Western Farm i Boden, finns i artikeln om nedlagda nöjesparker i Sverige. Där berättar vi också varför parkerna stängde och vad som finns på platserna i dag.

Järnvägar som blev cykelleder

Under 1900-talets andra hälft lades många järnvägar ned i Sverige. Bilen och lastbilen tog över och många småbanor slutade löna sig. På en del håll revs rälsen och banvallen blev en gång- och cykelväg. Det har gett några av landets mest lättcyklade leder, eftersom tågen krävde jämna lutningar.

Exempel på nedlagda svenska järnvägar.

Bana	Trafik	I dag
Halmstad-Bolmen och Karlshamn-Vislanda-Bolmen	Smalspår i drift till omkring 1970	Banvallsleden, omkring 25 mil från kust till kust
Karlstad-Hagfors	Nedlagd järnväg längs Klarälven	Klarälvsbanan, omkring 9 mil bilfri led
Skövde-Tibro-Karlsborg	Öppnade 1876. Persontrafiken upphörde 1986 och godstrafiken 1993	Formellt nedlagd 2018 och riven 2023
Storå-Stråssa	1915 till 1987	Spåret revs 2004

Banvallsleden är den mest kända. Den går mellan Halmstad och Karlshamn och följer två gamla smalspåriga banor som möttes vid Bolmen. Klarälvsbanan i Värmland är kortare men har samma fördel. Den går längs älven utan bilar och med jämn lutning hela vägen.

Kvarter och arenor som revs

Den största enskilda förändringen av en svensk stadskärna skedde i Stockholm. Under 1950- och 60-talen revs stora delar av Klarakvarteren när city byggdes om med nya affärs- och kontorshus. Många stockholmare minns det fortfarande som en förlust, medan andra ser det som en nödvändig modernisering.

Två av Sveriges mest kända fotbollsarenor från invigning till rivning.

Fotbollens två gamla nationalarenor har också försvunnit. Gamla Ullevi i Göteborg användes från 1916 till 2007. Den ersattes av en ny arena på samma plats. Råsunda i Solna invigdes 1937, var finalarena vid fotbolls-VM 1958 och revs 2013.

Varuhusen som bytte namn eller stängde

Varuhuset PUB vid Hötorget i Stockholm grundades 1882 och var under lång tid ett av stadens stora varuhus. Från 2015 har byggnaden i stället hotell. Lågpriskedjan Tempo startades av Åhlén & Holm 1932 och 1985 bytte alla Tempovaruhus namn till Åhléns.

Fler kedjor står på vår lista, bland dem EPA och Domus. Vi skriver om dem först när vi har kunnat bekräfta årtalen i flera oberoende källor.

Bilder och minnen

Gamla fotografier gör historien levande, men de är ofta skyddade. Vi använder bara historiska bilder med fri licens från museer och arkiv. Under varje bild anger vi fotograf, källa och licens. Riksantikvarieämbetet delar till exempel det mesta av sitt material med licensen CC BY 4.0, som tillåter användning så länge upphovspersonen anges.

Bilder där levande personer kan kännas igen har ofta en strängare licens som inte tillåter kommersiellt bruk och dem använder vi inte. Längre fram vill vi öppna för läsarnas egna minnen och bilder. Det kräver ett formulär med samtycke till publicering och det bygger vi först när avdelningen har vuxit.