Varför gör vi så? Bakgrunden till svenska vanor och traditioner

Vi äter ärtsoppa på torsdagar, målar husen röda och tar av oss skorna i hallen utan att fundera över varför. Den här avdelningen reder ut bakgrunden till de svenska vanorna. Vissa har en tydlig historia med årtal och källor. Andra har bara troliga förklaringar och då säger vi det.

Varför är svenska hus röda?

Färgen kommer från koppargruvan i Falun. Pigmentet är en restprodukt från gruvdriften. Det tvättas, torkas och bränns. Ju lägre temperatur vid bränningen, desto ljusare blir kulören. Redan 1573 beställde Johan III röd färg från gruvan till taken på slottet Tre Kronor i Stockholm.

På 1700-talet blev det modernt att måla timmerfasader röda, först längs städernas huvudgator och på finare gårdar på landet. Förebilden var adelns herrgårdar längre söderut, som målades ljusröda för att likna tegel. Knutar och foder målades ofta i en grå sandstensfärg.

Under 1800-talet spred sig färgen till vanliga bondgårdar, torp och uthus. Skälen var praktiska. Rödfärgen var billig och lätt att stryka på och att bättra. Den skyddade också virket. Falu gruva beskriver det som att landskapet gick från grått till rött.

Varför äter vi ärtsoppa och pannkakor på torsdagar?

Den vanligaste förklaringen går tillbaka till katolsk tid, då fredagen var en köttfri fastedag. Torsdagen blev då dagen för en rejäl måltid och ärter med fläsk var redan en vanlig rätt. Institutet för språk och folkminnen skriver att traditionen troligen har det ursprunget. Någon samtida källa som slår fast sambandet finns inte.

Pannkakorna kom till på 1700-talet. De gula ärterna ersatte de äldre gråärterna först vid mitten av 1800-talet och punschen till blev populär under samma århundrade. Rätten har också en stark koppling till militären, där torkade ärter var en mat som höll länge.

Varför tar svenskar av sig skorna inomhus?

Här finns ingen belagd startpunkt. Ingen auktoritativ källa vi har hittat kan säga när seden slog igenom eller varför. Förr bar man ofta samma skor hela dagen, både ute och inne.

Två förklaringar är troliga. Den ena är klimatet, eftersom snö, slask och grus följer med in under en stor del av året. Den andra är folkhemmets bostadsideal. Från 1936 kunde bostäder inspekteras enligt hälsovårdsstadgan och moderna lägenheter planerades med en hall där man kunde ställa smutsiga skor. Forskning & Framsteg har beskrivit hur det ideala hemmet då var ett hem där man tog av sig skorna i dörren.

Varför äter vi lördagsgodis?

Lördagsgodiset har sina rötter i Vipeholmsexperimenten på Vipeholms sjukhus i Lund. Medicinalstyrelsen beställde undersökningen 1945 och patienterna på sjukhuset fick under flera år äta stora mängder socker i olika former. Försöken visade tydligt sambandet mellan socker och karies.

Efter resultaten gick Medicinalstyrelsen ut med rådet att det var bättre att äta mer godis vid ett tillfälle än lite godis ofta. Rådet kom i slutet av 1950-talet. Källorna anger olika årtal och vi har inte hittat någon svensk myndighetskälla som slår fast året. Ordet lördagsgodis finns enligt uppgift belagt i en tidning 1957.

Varför heter det dan före dopparedan?

Julafton kallas dopparedagen efter seden att doppa i grytan. Man doppar en bit bröd i spadet där julskinkan och korven har kokats. I norra Sverige används oftast tunnbröd och i södra ofta vörtbröd. Dagen före julafton, den 23 december, blir därför dan före dopparedan.

Nordiska museet bekräftar att uttrycket syftar på doppet i grytan. En vanlig förklaring till själva seden är att den gav en första smak av kött efter julfastan, som förbjöd kött fram till julaftons kväll. Förklaringen är rimlig, men vi har inte kunnat kontrollera den mot en primärkälla. Enligt Göteborgs universitet håller doppet i grytan på att försvinna från svenska jular.

Ordets historia och skillnaderna i landet förklarar vi i artikeln Varför heter det dopparedagen? Julens andra seder har egna artiklar: mandeln i gröten, tomtegröten och julbocken.

Varför firar vi namnsdag?

Namnsdagarna har sin grund i det kristna helgonfirandet, där varje dag i kalendern var tillägnad ett helgon. Efter reformationen behöll Sverige namnen i almanackan men började också föra in namn som aldrig burits av något helgon. Helgonnamnen stod kvar i de almanackor som trycktes från 1596 och framåt.

Namnlängdens historia enligt Isof och riksdagen.

År	Vad som hände
1749	Vetenskapsakademiens ensamrätt att ge ut almanackor börjar gälla
1901	En ny namnlängd med färre helgonnamn och fler kvinnonamn
1972	Vetenskapsakademiens ensamrätt upphör
1986	En namnlängd med tre namn per dag ges ut
1993	En ny version med två namn per dag
2001	Dagens gemensamma namnlängd börjar användas

Sedan 2001 förvaltas namnlängden av Namnlängdskommittén, där Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen ingår. Femton namn har lagts till och tre tagits bort sedan dess. Från 2027 tillkommer sex nya namn. Då står totalt 633 namn i almanackan.

Så väljer vi frågorna

Vi letar efter vanor som de flesta svenskar känner igen men få kan förklara. Svaren bygger på källor som Nordiska museet, Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet och forskning från universitet och museer. När förklaringen bara är trolig skriver vi det och när källorna är oense redovisar vi båda uppgifterna.

Har du en fråga om en svensk vana, tradition eller ett uttryck som du vill få utredd? Skriv till redaktionen via kontaktsidan.