Varför sätter man ut tomtegröt?
Tomtegröten är en rest av en gammal folktro. Gårdstomten var ett väsen som vaktade gården och djuren. Han ville ha betalt för sitt arbete. Betalningen var gröt med en klick smör. Glömde man den kunde tomten straffa gården eller flytta därifrån. På 1800-talet knöts seden till julen och i dag sätter många ut en skål på julafton för stämningens skull.
Kort svar
Man satte ut gröt för att hålla gårdstomten på gott humör. Han skyddade gården och djuren om han blev väl behandlad. Gröten med smör var en belöning för hans arbete. Seden fanns året runt men blev en jultradition under 1800-talet.
Innehåll
Vem var gårdstomten?
Gårdstomten var inte jultomten. Han var ett av folktrons väsen, knuten till en enda gård och dess hus. Ordet tomte hänger ihop med tomt, platsen där huset står. I södra Sverige kallades han också nisse, en form av namnet Nikolaus.
Religionshistorikern Tommy Kuusela vid Institutet för språk och folkminnen har gått igenom uppteckningar om tomten från Uppland. Tomten bodde helst i gamla byggnader som ladugården, stallet eller logen. Han var ensam, gammal och syntes sällan. Man märkte honom mest genom det han uträttade.
Utseendet varierade mellan berättelserna. Oftast var han en liten gubbe i grå kläder med röd luva eller mössa. I en del uppteckningar hade han bara ett öga eller lysande ögon. Han var lättretlig och krävde ordning.
Nordiska museet beskriver gårdstomten som en beskyddare av gården och djuren. Den som missskötte djuren kunde få en örfil av honom. I en del trakter kallades han goenisse.
Gröten var tomtens lön
Tomten arbetade hårt och väntade sig samma flit av gårdsfolket. Kuusela beskriver honom som en spegelbild av den idoga bonden. Gröten var hans lön och ett erkännande av att han gjorde nytta. Bröt man överenskommelsen kunde han straffa gården eller lämna den.
Gröten var heller inte bara till jul. Enligt Isof kunde tomten få gröt hela året. En uppteckning från Småland på 1930-talet berättar om en gård där husmor varje torsdagskväll satte ut gröt och mjölk till tomten på logen. I en uppländsk uppteckning ville han ha gröt både på julafton och midsommarafton.
Andra gåvor förekom också. På julaftonen skulle hästarna få hö i stället för halm. På en del gårdar ställdes en skål med mat bakom stugknuten. Poängen var att visa tomten respekt. Det var han som avgjorde om respekten räckte.
Sägnen om smöret
Smörklicken var viktig. Den visade att gårdsfolket uppskattade tomtens arbete. Isof återger en sägen som har berättats på många håll i landet.
En tomte fick sin gröt utan smör, trodde han. Han blev så arg att han dödade gårdens bästa ko. När han sedan åt upp gröten hittade han smöret, som hade smält och sjunkit till botten. Ångerfull bar han den döda kon till grannens gård och kom tillbaka med grannens levande ko i stället.
Sägnen visar två saker om tomten. Han var snabb till vrede men inte ond. Och lojaliteten gällde hans egen gård, även om det gick ut över grannen.
Vad som gjorde tomten arg
| Tomten blev arg av | Tomten belönade |
|---|---|
| Lättja och slarv | Flit och ordning |
| Svordomar, oväsen och kortspel | Lugn på gården |
| Djur som misskötes | Väl skötta hästar och kor |
| Arbete på natten eller söndagen | Respekt för vilodagar |
| Nya redskap och metoder | Gamla sätt att arbeta |
| Bortglömd gröt | Gröt med smör |
Straffen kunde vara hårda. I uppteckningarna örfilar tomten folk, kastar ned dem från höskullen eller förstör gårdens saker. Den värsta följden var att han flyttade och tog lyckan med sig. En tomte kunde enligt folktron skaffa gården lycka, ibland på grannens bekostnad.
Särskilt intressant är motståndet mot nymodigheter. Kuusela beskriver hur tomten kunde lämna gården när bonden började använda nya redskap. Folktron fångade på så sätt oron inför förändringar i jordbruket.
Så gammal är tron på tomten
Tomtar finns i svenska källor långt innan de blev julfigurer. Den äldsta kända skriftliga källan om tomtetro i Sverige är heliga Birgittas uppenbarelser från 1300-talet. Kyrkan såg länge med misstro på tron. Svebilius katekes från 1689 räknar tomtegubbar till de väsen man inte fick tro på.
| År | Källa | Vad den visar |
|---|---|---|
| 1300-talet | Birgittas uppenbarelser | Äldsta kända skriftliga källa om tomtetro i Sverige |
| 1555 | Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken | Tomtar avbildas och beskrivs |
| 1689 | Svebilius katekes | Tomtegubbar räknas till förbjuden tro |
| 1779 | Den wälgörande Tomtegubben i ladugården | En handbok med tomten i titeln |
| 1864 | Tidningen Jul-Tomten | Ordet jultomten dyker upp i tryck |
| 1874 | Viktor Rydberg, Lille Viggs äfventyr på julafton | Tomten blir en del av julberättelsen |
| 1881 | Viktor Rydberg, dikten Tomten | Den ensamma gårdstomten i vinternatten |
| 1891 | Tidningen Jultomten med omslag av Jenny Nyström | Den vänliga tomten som delar ut julklappar |
Hur tomten flyttade in i julen
Under 1800-talet hände något med tomten. Isof beskriver hur gårdstomten då knöts till julen och hur det blev en jultradition att sätta ut gröt till honom på julnatten. Samtidigt kom den europeiska julklappsutdelaren, Sankt Nikolaus och hans efterföljare, till Sverige.
Författare och konstnärer gjorde resten. Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äfventyr på julafton trycktes den 23 december 1874, med bilder av Jenny Nyström. Hans dikt Tomten publicerades 1881 i Ny Illustrerad Tidning och har sedan dess lästs av generationer. Nyström fortsatte att teckna tomtar på julkort, omslagspapper och tidningsomslag i årtionden.
Med tiden blev hennes tomtar mildare. Kuusela skriver att de gick från grova till vänliga och glada. Det bidrog troligen till bilden av tomten som snäll julklappsutdelare. Tidningen Jultomten, där också konstnärer som August Malmström och Carl Larsson medverkade, hade sin storhetstid mellan 1895 och 1910 och kunde trycka omkring 200 000 exemplar.
Nordiska museet sammanfattar resultatet. Den svenska jultomten är en sammansmältning av den europeiska traditionen och gårdstomten. Gröten följde med från gårdstomten.
Även August Strindberg skrev om tomtegröt. I sagospelet Lycko-Pers resa från 1882 blir tomtens gröt uppäten av råttor.
Råttorna fick gröten
Långt ifrån alla trodde på tomten när seden blev en jultradition. I Isofs arkiv finns en inspelning med en kvinna från Floby i Västergötland, född 1883. Hon berättar om sin barndoms julaftnar. Efter lutfisken och potatisen åt familjen risgrynsgröt och sedan ställde man ut gröt under logen till tomten, i hopp om att få något tillbaka. Familjen hade aldrig trott på tomten, säger hon. Det var råttorna som fick gröten.
Berättelsen fångar övergången väl. Seden levde kvar som lek och tradition, långt efter att tron hade försvunnit.
Tomtegröt i dag
Ordet tomtegröt används i dag ofta som ett annat namn på julens risgrynsgröt. Många familjer ställer ut en skål på trappan eller i förrådet på julafton, särskilt när det finns barn i huset. På morgonen är skålen tom. Det är sällan någon frågar för noga vart gröten tog vägen.
Den som vill göra som förr ställer skålen där tomten enligt folktron bodde: i ladugården, stallet eller logen. En klick smör mitt i gröten är ett måste. Vill man vara riktigt noggrann får hästarna hö den kvällen.
Läs också varför det ligger en mandel i gröten, varför julafton heter dopparedagen och hur julbocken blev jultomtens föregångare. Fler förklaringar till svenska seder finns i avdelningen Varför gör vi så?.
Testa dig själv
Vad hände i sägnen när tomten trodde att smöret saknades?
Rätt. Han dödade kon och ångrade sig sedan.
Inte riktigt. I sägnen dödade han gårdens bästa ko och bytte sedan ut den mot grannens.
Vilket år publicerades Viktor Rydbergs dikt Tomten?
Rätt. Dikten trycktes 1881 i Ny Illustrerad Tidning.
Inte riktigt. Dikten publicerades 1881.
Vad hette gårdstomten också i södra Sverige?
Rätt. Nisse är en form av namnet Nikolaus.
Inte riktigt. I södra Sverige kallades han nisse.
Vanliga frågor om tomtegröt
Varför ska tomtegröten ha smör?
Smörklicken visade att gårdsfolket uppskattade tomtens arbete. Enligt en vanlig sägen dödade en tomte gårdens bästa ko när han trodde att smöret saknades.
När sätter man ut gröt till tomten?
Enligt traditionen på julafton eller julnatten. I folktron kunde tomten få gröt året runt, på en del gårdar varje torsdag och på andra till exempel på midsommarafton.
Var ställer man tomtegröten?
I folktron bodde gårdstomten i ladugården, stallet, logen eller visthusboden. Där ställdes också gröten. I dag ställer många skålen utanför dörren eller på trappan.
Är jultomten och gårdstomten samma figur?
Nej. Gårdstomten var ett väsen som skyddade gården. Jultomten som delar ut julklappar är en blandning av gårdstomten och den europeiska traditionen kring Sankt Nikolaus.
Vad händer om man glömmer tomtegröten?
Enligt folktron kunde en missnöjd tomte straffa gården, flytta därifrån eller ta lyckan med sig. Han belönade den som skötte gården och djuren väl.
