Varför ligger det en mandel i gröten?

Mandeln i gröten är en spådom. Den som får den enda mandeln i julgröten ska enligt traditionen gifta sig inom ett år. Seden växte fram i Sverige under 1800-talet, samtidigt som den vita risgrynsgröten blev julmat i borgerliga hem. Varför det blev just en mandel vet ingen säkert.

Innehåll

1. Vad mandeln betyder
2. Från gröt i vatten till vit julgröt
3. När kom mandeln?
4. Varför just en mandel?
5. Mandeln i grannländerna
6. Ris à la Malta och apelsinris
7. Grötrimmen
8. Mandeln och tomten
9. Testa dig själv
10. Vanliga frågor om mandeln i gröten
11. Källor

Vad mandeln betyder

Den vanligaste tolkningen är giftermål. Enligt Nordiska museet, som Göteborgs-Posten hänvisar till, skulle en ogift kvinna som fick mandeln gifta sig inom året. På en del håll gällde spådomen också ogifta män. På andra håll betydde mandeln bara tur under det kommande året.

Familjer har sedan lagt till sina egna regler. Den som får mandeln får diska, bjuda på gröt nästa jul eller hålla ett grötrim. I grannländerna får den som hittar mandeln en liten present. Reglerna skiljer sig mellan släkter och ingen version är mer rätt än någon annan.

Spådomen ska tas med en nypa salt, även av dem som en gång trodde på den. Ett av de äldsta svenska tidningsbeläggen är enligt Svenska högtiders genomgång en dikt från 1882. Den skämtar redan om mandeln i stället för att ta den på allvar.

Från gröt i vatten till vit julgröt

Gröt är en av de äldsta rätterna i Sverige. Institutet för språk och folkminnen beskriver hur vardagsgröten kokades på vatten. Till fester och högtider kokades den på mjölk och serverades med smör och grädde. Grynen var ofta korn eller råg.

Ris var dyrt och importerat. Från 1700-talet blev risgrynsgröten vanligare vid stora fester hos dem som hade råd. Den kallades vitgröt. När den borgerliga julen tog form under 1800-talet följde vitgröten med och i dag förknippas den nästan bara med julen.

Med den borgerliga julgröten kom också nya lekar. Isof nämner mandeln och grötrimmen som seder som växte fram ungefär samtidigt. Gröten blev en egen liten ceremoni vid bordet, med rim, spådomar och skämt.

När kom mandeln?

Exakt när mandeln hamnade i gröten går inte att säga. Nordiska museet anger slutet av 1800-talet som trolig tid. Svenska högtider har letat i Kungliga bibliotekets digitaliserade tidningar och hittat en artikel i Barometern från 1867, där en mandel i gröten kopplas till giftermål men inte till julen. Den första kopplingen till julen är enligt samma genomgång en dikt i Smålandsposten den 23 december 1882.

Ungefärliga tider enligt Isof, Nordiska museet och Videnskab.dk. Öppna band betyder att seden lever kvar.

Ett tag hade mandeln en konkurrent. På 1920- och 1930-talen lade en del familjer en liten docka av porslin i gröten i stället, en så kallad grötdocka. Den hade samma betydelse som mandeln. Dockan försvann och mandeln stod kvar.

Varför just en mandel?

Ingen källa ger ett säkert svar. Två praktiska skäl är troliga. Mandel var precis som ris en lyxvara vid mitten av 1800-talet. Båda passade i en fin julgröt. En skalad mandel syns också nästan inte i den vita gröten.

Det senare skälet gör leken spännande. Ett blankt mynt hade synts direkt när någon tog för sig. Mandeln upptäcks först när man biter på den.

Seden har också släktingar längre bort. Matforskaren och latinisten Alexandra Grigorieva har beskrivit hur människor i Europa länge har gömt saker i julens mat. I England och Frankrike bakade man in en böna i en kaka och den som fick bönan blev kung för en dag. I Frankrike lever seden kvar, men i dag bakar man oftast in en liten porslinsfigur i stället.

Grigorieva skiljer på två slags lyckomat. Bönan i kakan kunde ge upphittaren både makt och plikter, medan myntet bara gav tur. Mandeln i den nordiska gröten hör till den andra gruppen. Hon spårar lekarna tillbaka till den romerska midvinterfesten saturnalia, men hon har ingen exakt förklaring till varför det blev en mandel i Norden.

Mandeln i grannländerna

Enligt Helsingfors universitet och Videnskab.dk.

Land	Rätt	Vad mandeln ger
Sverige	Risgrynsgröt	Giftermål inom ett år eller tur
Finland	Risgrynsgröt	Tur, seden kom från Sverige vid mitten av 1800-talet
Danmark	Risalamande	En mandelgave, ofta en marsipangris

I Danmark ligger mandeln oftast i risalamanden, den kalla efterrätten av risgrynsgröt, vispad grädde och hackad mandel. Traditionsforskaren Else Marie Kofod vid Dansk Folkemindesamling har berättat att rätten skapades i borgerliga familjer omkring 1900 och fick ett franskklingande namn. Under ransoneringen på 1940- och 1950-talen blev den ett sätt att dryga ut resterna av julgröten.

Den danska mandelgaven har enligt Kofod sina rötter i den franska kungakakan på trettondagen. Ofta är gåvan en gris av marsipan. Arkivarien Anders Christensen kopplar grisen till julslakten, då en nyslaktad gris gav färskt kött i ett hushåll som annars åt saltat. Ingen vet när den första marsipangrisen delades ut.

Finlands svenskspråkiga hushåll har samma sed som Sverige. Enligt Helsingfors universitet kom mandeln dit från Sverige ungefär när det dyra riset ersatte de inhemska grynen i julgröten.

Ris à la Malta och apelsinris

På dagens julbord finns festgröten kvar i flera former. Isof räknar upp risgrynsgröten, ris à la Malta och apelsinris. Ris à la Malta är kall risgrynsgröt som blandas med vispad grädde och ofta apelsin.

Namnet har ingen säker förklaring. Den vanligaste teorin är att det kommer från franskans à la maltaise, som syftar på rätter med apelsin. Maltaapelsinen har gett namn åt flera sådana rätter. Matskribenten Jens Linder har beskrivit ris à la Malta som en svensk 1900-talsrätt med rötter i kontinentens risefterrätter.

Grötrimmen

Till julgröten hörde förr ett rim. Den som åt improviserade en vers om maten, värdfolket eller någon vid bordet. Isof berättar att grötrimmen följde risgrynsgröten in i 1800-talets julfirande men att de inte var knutna till julen innan dess.

De äldre rimmen var ofta samhällskritiska och ibland lite vågade. I Isofs arkiv finns rim upptecknade i Närke 1882 och rim från bland annat Södermanland, Dalsland, Uppland, Småland, Västergötland och Ångermanland. I en del familjer måste den som får mandeln fortfarande rimma.

Mandeln och tomten

Gröten hade en roll till på julafton. Enligt folktron skulle gårdstomten få sin gröt med en klick smör, annars kunde han hämnas. Läs mer om det i vår artikel om tomtegröten. Julens andra matseder förklaras i artikeln om dopparedagen och om du undrar varför det står en halmbock under granen finns svaret i texten om julbocken.

Testa dig själv

Fler förklaringar till svenska seder finns i avdelningen Varför gör vi så?.

Ge mig en annan svensk vana