Varför finns julbocken?

Julbocken är äldre än jultomten i Sverige. Den började som djävulens bock i medeltidens julspel och blev sedan en utklädnad som unga män bar när de gick mellan gårdarna i juletid. I början av 1800-talet var det julbocken som kom med julklapparna. Först i slutet av århundradet tog jultomten över och bocken krympte till den halmfigur som står under granen i dag.

Innehåll

1. Djävulens bock i julspelen
2. Att gå julbock
3. Hur en julbock såg ut
4. När julbocken kom med julklapparna
5. Julbocken i folktron
6. Halmbocken och Tag julbocken
7. Gävlebocken
8. Är julbocken Tors bock?
9. Testa dig själv
10. Vanliga frågor om julbocken
11. Källor

Djävulens bock i julspelen

Spåren leder till den katolska kyrkans julspel. Religionshistorikern Tommy Kuusela vid Institutet för språk och folkminnen beskriver hur Sankt Nikolaus, med festdag den 6 december, ibland hade en bock i sällskap. Bocken föreställde djävulen och hölls i ett rep. Det onda var tämjt och fick gå i koppel bredvid helgonet.

Martin Luther ogillade de utklädda Nikolausbiskoparna. I de lutherska kyrkorna ersattes Nikolaus av Jesusbarnet som den som kom med gåvorna. Utanför kyrkan levde seden kvar, både i katolska och protestantiska länder. Så småningom nådde den Sverige.

Nordiska museet påpekar att bocken därför är en motsägelsefull figur. Den är en symbol för det onda men har genom Nikolaus också en koppling till det goda.

Att gå julbock

Från 1600-talet finns julbocksgäng i Sverige. Unga män klädde ut sig och gick från gård till gård under julen. Ursprungligen samlade de in pengar till de fattiga, men insamlingen slutade ofta i fylla. Myndigheterna försökte gång på gång stoppa seden.

Exempel på förbud mot julbocksupptåg enligt Isof.

År	Plats	Vad som hände
1515	Danmark	Försök att utrota julbocksseden
1721	Stockholm	Förbud kungjort den 26 december
1754	Karlskrona	Förbud
1786	Kungälv	Borgmästaren protesterade skarpt och satte böter, den 18 december
1818	Karlskrona	Nytt förbud

Upptågen var vanligast på annandag jul. Julbockar syntes också på lussenatten, på Tomasmäss och på tjugondedag Knut. Särskilt rika traditioner fanns på Gotland och Öland och i delar av Mellansverige.

Ett vanligt nummer kallades att slakta bocken. Bocken föll död till golvet, låg stilla en stund och reste sig sedan för att rusa mot åskådarna. Julbockar stångades, välte möbler och skrämde barn. En del bar kol i munnen som glödde när de andades.

Julbocken var inte ensam. Isof berättar om julgubbar och julgummor, utklädda i halm eller trasiga kläder, som också ställde till med bus. I Skåne och Blekinge gick ungdomar julaspöke. Upptågen dog till stor del ut i början av 1900-talet.

Hur en julbock såg ut

Utklädnaden byggdes av det som fanns på gården. Masken var av skinn, halm eller papper. Hornen kunde vara riktiga horn, snidat trä eller vardagsföremål som slevar och hackor. Tagel blev ögonbryn och hår och hästskosöm blev tänder.

Oftast bar en person ett skinn över sig med en stör och ett huvud. Ibland var det två unga män som bands rygg mot rygg under en fäll, den ene med huvudet och den andre med svansen. Någon gång red en tredje person ovanpå.

Regionala varianter enligt Isof.

Område	Variant
Dalarna	Bock med rörlig underkäke
Värmland och Dalsland	Jultyppa, med näbb gjord av en del av en spinnrock
Östergötland	En person inlindad i halm
Skåne och Blekinge	Skråpuk, en skrämmande figur

När julbocken kom med julklapparna

I början av 1800-talet fick julbocken en ny roll. Det äldsta svenska belägget för en julbock som kastar in julklappar i ett hus är från 1807, på en herrgård i Alingsås. Seden fanns troligen redan innan Finland skildes från Sverige 1809. I Finland lever julbocken kvar i namnet på jultomten, joulupukki.

Den tyske författaren Ernst Moritz Arndt reste i Sverige 1804 till 1806. Han beskrev en trollik figur vid julklappsutdelningen som troligen var julbocken.

Nordiska museet förlägger seden ännu tidigare och skriver att en utklädd bock delade ut gåvorna i överklassens hem redan på 1700-talet. Det äldsta belägg som Isof redovisar är ändå från 1807. Bocken var skrämmande och rollen blev kortlivad. Under slutet av 1800-talet tog jultomten över, med hjälp av konstnärer som Jenny Nyström.

Julbocken i folktron

Julbocken var inte bara en utklädnad. I folktron kunde den vara ett övernaturligt väsen och den blandades ibland ihop med djävulen. Det finns berättelser om en halmbock i Skåne som vaknade till liv på natten. I en annan berättelse dansade en flicka med en halmbock och mötte djävulen.

Folk skyddade sig på olika sätt. Man lade stål i ladugården, badade till jul och tog på sig nya kläder. Psalmboken och bibelord hjälpte också.

I Jämtland sades att när det knakade i väggarna en kall vinternatt var det julbocken som stångades. Bocken hade på så sätt blivit en förklaring till ljud som alla kände igen.

Halmbocken och Tag julbocken

Halmbocken under granen har en lång historia. Julbocken var en förebild för halmslöjd och från 1600-talet bakades pepparkakor och vetebröd i bockform. På en del håll ställdes en julbock av trä utanför huset på julafton.

Efter julen började en lek. En halmbock fördes från gård till gård fram till tjugondedag Knut med ropet Tag julbocken! Den som fick bocken skulle skicka den till nästa gård. Ofta lämnades den i hemlighet, ibland med en retsam vers fastsatt.

På 1900-talet blev halmbocken en populär hemslöjd och i dag finns den i många hem. Nordiska museet konstaterar att vi i vår tid oftast ser julbocken i halmversion.

Gävlebocken

Den mest kända halmbocken står i Gävle. Idén kom från Stig Gavlén och den första bocken restes den 1 december 1966. Sedan dess har en bock byggts nästan varje år och den har blivit känd över hela världen, mest för att den ofta brinner upp.

Gävlebockens öde 1966 till 2025, enligt den engelska Wikipediaartikeln om bocken. Räkningen omfattar 60 bockar.

Många bockar har bränts, senast 2021. År 2023 hackade kajor i halmen tills bara stommen var kvar. År 2025 blåste bocken omkull i stormen Johannes. Enligt Visit Gävle är bocken i dag omkring tio meter hög och invigs första advent.

Gävle är inte ensamt. Isof nämner också en stor julbock av granris i Örebro.

Är julbocken Tors bock?

En vanlig förklaring är att julbocken härstammar från asaguden Tors två bockar, Tanngnjóstr och Tanngrísnir. Kuusela tar upp kopplingen men understryker att kontinuiteten från fornnordisk tid till den senare julbocken är osäker.

Samma osäkerhet gäller en annan källa som ibland nämns. På 900-talet ska väringar i Konstantinopel ha framfört en juldans där två soldater bar djurmasker och pälsar och ropade Jul! Jul! Det är ett spännande belägg, men det visar inte att den svenska julbocken har ett fornnordiskt ursprung. Det säkra spåret går till medeltidens julspel.

Julbocken har släktingar i Europa. I Alperna finns Krampus och flera liknande figurer, i Tyskland Klapperbock och på Island Grýla och Leppalúði som tar med sig olydiga barn.

Testa dig själv

Läs också om dopparedagen och mandeln i gröten. Fler förklaringar till svenska seder finns i avdelningen Varför gör vi så?.

Ge mig en annan svensk vana