Hyresgäster har det fortsatt pressat ekonomiskt

Den ekonomiska situationen för många hyresgäster i Sverige är fortsatt ansträngd. Trots att ränteläget har stabiliserats och inflationen bromsat in under det senaste året fortsätter hyrorna att öka i en takt som många hushåll har svårt att hantera.

Enligt Hyresgästföreningen räcker bostadsbidraget inte längre till för stora grupper, vilket gör att allt fler får problem att få ekonomin att gå ihop. Utvecklingen har uppmärksammats i flera analyser och rapporter under det senaste året, bland annat av Hyresgästföreningen, SCB och svenska medier som Svenska Dagbladet.

Samstämmigheten är tydlig: hyreskostnaderna har ökat betydligt snabbare än både inkomster och statliga stöd.

Hyrorna fortsätter att stiga

Under de senaste åren har hyrorna i Sverige ökat med omkring 5 % per år i genomsnitt. I praktiken innebär detta flera tusen kronor mer i boendekostnad på årsbasis för många hushåll. Till skillnad från bolåneräntor, som kan justeras relativt snabbt, sjunker hyror i princip aldrig.

Enligt statistik från SCB lägger hyresgäster i dag en större andel av sin disponibla inkomst på boendet än både villaägare och bostadsrättsinnehavare. Detta gäller särskilt i storstadsregioner, där hyresnivåerna är som högst.

Hyresgästföreningen har i flera uttalanden pekat på att utvecklingen riskerar att leda till ökade ekonomiska klyftor mellan olika hushållsgrupper, där hyresgäster får allt mindre utrymme i sin vardagsekonomi.

Så har hyrorna ökat i Sverige från 2010 till 2025

Hyrorna i Sverige har stigit stadigt under lång tid, men ökningen har varit särskilt tydlig de senaste åren. För att ge en tydlig och jämförbar bild används här ett officiellt hyresindex som mäter faktiska hyror som hushåll betalar. Uppgifterna bygger på Eurostats harmoniserade konsumentprisindex för hyror.

Indexet visar inte kronor och ören för en specifik lägenhet, utan hur hyrorna har förändrats i hela landet. Det gör det lättare att se sammanhanget och den långsiktiga utvecklingen, oavsett var i Sverige man bor.

Utvecklingen kan sammanfattas i tre tydliga faser. Mellan 2010 och cirka 2019 ökade hyrorna relativt lugnt, oftast runt 1–2 % per år. Under pandemiåren 2020–2021 fortsatte hyrorna att stiga, men utan dramatiska hopp.

Från och med 2023 tog hyresökningarna tydligt fart, vilket sammanfaller med hög inflation, ökade kostnader för fastighetsägare och mer ansträngda hyresförhandlingar.

Sett över hela perioden har hyrorna ökat med nära 40 % jämfört med 2010. Det är denna långsiktiga uppgång som gör att många hushåll upplever att boendekostnaden blivit allt tyngre, även om ökningen vissa enskilda år kan se måttlig ut.

Tabellen nedan visar utvecklingen år för år i ett format som gör trenden lätt att överblicka:

* 2025 avser årsgenomsnitt baserat på tillgängliga månader.

Det viktigaste att ta med sig är inte varje exakt siffra, utan helheten. Hyrorna har ökat nästan varje år i över ett decennium, och de senaste åren har takten varit betydligt högre än tidigare.

Det är detta långsiktiga mönster som förklarar varför många hyresgäster upplever att boendet blivit allt svårare att bära ekonomiskt, även när andra kostnader tillfälligt lugnar sig.

Bostadsbidraget har också urholkats över tid

Bostadsbidraget är tänkt att fungera som ett ekonomiskt skydd för hushåll med låga inkomster, men enligt Hyresgästföreningen har systemet tappat mycket av sin funktion. Inkomstgränserna har inte justerats i takt med löneutvecklingen, samtidigt som det finns ett hyrestak som inte speglar dagens faktiska boendekostnader.

I en intervju i Svenska Dagbladet har Hyresgästföreningen beskrivit bostadsbidraget som ett av välfärdssystemets stora problemområden. Organisationen menar att stödet inte längre når dem som behöver det mest, trots att hyrorna fortsätter att öka.

Därför räcker bostadsbidraget inte längre

Bostadsbidraget är tänkt att fungera som ett ekonomiskt stöd för hushåll med låga inkomster och höga boendekostnader. Enligt uppgifter från Försäkringskassan har systemet dock inte följt med utvecklingen på hyresmarknaden. Resultatet är att bidraget i dag täcker en allt mindre del av hyran för många hushåll.

• Hyrestaket har släpat efter: Den hyra som bostadsbidraget får räknas på har i praktiken varit oförändrad sedan slutet av 1990-talet, samtidigt som hyrorna har ökat kraftigt under mer än 20 år. Det gör att en växande del av hyran inte tas med i beräkningen.
• Stort glapp mellan faktisk hyra och beräkningsgrund: Ett vanligt exempel är en barnfamilj med en hyra på cirka 9 500 kronor per månad. Från 2026 beräknas bostadsbidraget för ett barn på ett tak om 6 800 kronor, vilket innebär att omkring 2 700 kronor av hyran inte påverkar bidraget alls.
• Det tillfälliga extra stödet har försvunnit: Under perioden med hög inflation fanns ett tillägg till bostadsbidraget för barnfamiljer motsvarande 25 %, med ett tak på drygt 1 300 kronor per månad. Detta tillägg upphörde under 2025, vilket innebär en tydlig minskning av den faktiska utbetalningen för många hushåll.
• Färre hushåll får bostadsbidrag: Antalet hushåll som får bostadsbidrag har minskat kraftigt sedan slutet av 2010-talet, samtidigt som hyrorna har fortsatt att stiga. Det betyder att stödet i dag når färre, trots att boendekostnaderna är högre.
• Stödet är koncentrerat till barnfamiljer: I dag går en stor majoritet av bostadsbidraget till barnfamiljer. Ungdomshushåll och ensamstående utan barn faller ofta utanför, bland annat på grund av inkomstgränser som inte har justerats i takt med löner och priser.
• Höjningen 2026 är begränsad: Från 2026 höjs hyrestaket i bostadsbidraget. För vissa hushåll kan detta innebära en ökning av bidraget med upp till cirka 800–1 000 kronor per månad, men enligt Hyresgästföreningen räcker detta inte för att kompensera för hyresökningar som pågått under många år.
• Hyresgäster lägger en större andel av inkomsten på boende: SCB:s analyser visar att hyresgäster generellt använder en större andel av sin disponibla inkomst till boendekostnader än hushåll som äger sitt boende, vilket gör dem mer sårbara när stöden inte följer med utvecklingen.

Minskad räckvidd för bostadsbidraget

Utvecklingen blir tydlig när man ser på hur många som faktiskt omfattas av bostadsbidraget i dag jämfört med tidigare.

Uppgifterna baseras på sammanställningar från SCB, och visar att stödet i dag når betydligt färre hushåll än tidigare, trots att boendekostnaderna är betydligt högre.

Effekter på hushållens vardag

När hyran tar en allt större del av inkomsten påverkas hela hushållsbudgeten. Många hyresgäster tvingas prioritera bort sparande och i vissa fall även nödvändiga utgifter. Enligt Hyresgästföreningen rapporterar allt fler medlemmar om svårigheter att klara oförutsedda kostnader.

Vanliga konsekvenser som lyfts fram i rapporter och medlemsundersökningar är:

• Mindre utrymme för mat, kläder och transporter.
• Svårigheter att bygga upp eller behålla en ekonomisk buffert.
• Ökad stress kring oväntade utgifter som tandvård eller reparationer.
• Försämrad ekonomisk trygghet vid sjukdom eller inkomstbortfall.

SCB har i flera analyser visat att hushåll med höga boendekostnader löper större risk att hamna i ekonomisk utsatthet, även om de har arbete.

Hyresgästföreningens krav

Mot bakgrund av utvecklingen har Hyresgästföreningen lagt fram flera krav inför kommande politiska beslut. Organisationen menar att bostadsbidraget behöver reformeras för att åter bli ett fungerande stöd.

De viktigaste kraven som lyfts fram är:

• Höjda bostadsbidrag som bättre motsvarar dagens hyresnivåer.
• Justerade inkomstgränser som följer löneutvecklingen.
• Ett kompletterande stöd för hushåll i akut ekonomisk press.

Vissa grupper drabbas hårdare

Hyresgästföreningen pekar även på att utvecklingen inte slår jämnt. Vissa grupper är betydligt mer sårbara än andra när hyrorna ökar och stöden inte räcker till.

Särskilt utsatta grupper är:

• Ensamstående föräldrar, där hyran ofta utgör en mycket stor del av inkomsten.
• Unga vuxna, som ofta har osäkra anställningar och höga boendekostnader.
• Hushåll med låga inkomster som inte längre kvalificerar sig för bostadsbidrag.
• Äldre hyresgäster med fasta inkomster som inte följer hyresutvecklingen.

Hyresgästföreningen har varnat för att dessa grupper riskerar att hamna i en långvarig ekonomisk press om inga förändringar görs.

Hyresnivåerna är en fortsatt ekonomisk utmaning

Sammanfattningsvis visar tillgängliga fakta att många hyresgäster fortsatt har en pressad ekonomisk situation. Sjunkande räntor har inte lett till lägre boendekostnader för hyresgäster, samtidigt som bostadsbidragets betydelse har minskat kraftigt.

Utvecklingen pekar på att boendekostnaderna även framöver kommer att vara en central ekonomisk fråga för många hushåll i Sverige, särskilt i storstadsregioner och bland grupper med begränsade inkomster.

Vanliga frågor om hyror i Sverige

Vad är en genomsnittlig hyra i Sverige?

Den genomsnittliga hyran för en hyreslägenhet i Sverige ligger i dag runt 7 000–7 500 kronor per månad. Nivån varierar beroende på lägenhetens storlek, byggår och var i landet den ligger. Enligt statistiken från SCB är genomsnittshyran betydligt högre i storstadsregionerna än i mindre kommuner och glesbygden.

Vad är normalt att betala i hyra?

Vad som upplevs som normalt beror i stor utsträckning på bostadstyp och ort. Som grov riktlinje brukar följande nivåer nämnas i statistik och bostadsrapporter:

• 1 rum och kök: cirka 4 500–6 000 kronor per månad
• 2 rum och kök: cirka 6 000–8 000 kronor per månad
• 3 rum och kök: cirka 7 500–10 000 kronor per månad

I nyproduktion och i centrala delar av större städer ligger hyrorna ofta högre än dessa spann, medan äldre bestånd i mindre kommuner kan ligga lägre.

Var i Sverige är det billigast att hyra lägenhet?

De lägsta hyrorna finns generellt i mindre kommuner och glesbygden, särskilt i delar av Norrland och i vissa inlandskommuner. Kommuner med en svagare arbetsmarknad och lägre efterfrågan på bostäder har ofta betydligt lägre hyror än riksgenomsnittet. Skillnaden mellan dyraste och billigaste kommunerna kan uppgå till flera tusen kronor per månad för likvärdiga lägenheter.

Hur sätts hyrorna i Sverige?

Hyrorna i Sverige sätts genom det så kallade bruksvärdessystemet. Det innebär att hyran ska spegla lägenhetens standard, läge och egenskaper, inte efterfrågan på marknaden. Förhandlingar sker normalt kollektivt mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen.

Faktorer som påverkar hyran är bland annat:

• Lägenhetens storlek och planlösning
• Byggår och standard, till exempel kök och badrum
• Läget inom kommunen
• Tillgång till hiss, balkong och gemensamma utrymmen