Inflationen i Sverige föll tydligt under november 2025. Årstakten ligger nu på 2,3 procent enligt det mått som Riksbanken använder i sin penningpolitik. Det innebär att prisökningarna befinner sig nära inflationsmålet och att det kraftiga pristryck som präglade ekonomin under tidigare år har avtagit.
Detta markerar ett tydligt skifte jämfört med perioden 2022–2023, då priserna ökade snabbt i breda delar av ekonomin. Samtidigt betyder lägre inflation inte att priserna sjunker. Det betyder i stället att priserna fortsätter att öka, men i en lugnare takt än tidigare. För många hushåll innebär det ett mer förutsägbart kostnadsläge, även om prisnivån fortfarande är hög efter flera år av kraftiga ökningar.
Utvecklingen under hösten bekräftar ett mönster som har varit synligt sedan 2024. Inflationstakten har successivt rört sig mot ett mer normalt intervall, vilket påverkar både hushållens förväntningar och företagens prissättning.
Varför har prisökningarna bromsat in?
Det finns flera förklaringar till att inflationen har fallit under 2025. En central faktor är att de stora kostnadschockerna från tidigare år inte längre slår igenom på samma sätt. Energipriserna är mer stabila, leveranskedjorna fungerar bättre och trycket från globala råvarumarknader har minskat.
Efterfrågan i ekonomin spelar också en viktig roll. När hushållen håller igen på konsumtionen blir det svårare för företag att höja priserna utan att tappa kunder. Det gäller särskilt inom handel, resor och tjänster, där konkurrensen är tydlig och priset ofta avgörande.
Sammantaget har detta lett till att prisökningarna blivit mer selektiva och långsammare, snarare än breda och snabba som under åren med hög inflation.
Inflationens utveckling från 2019 till november 2025
För att sätta novemberutfallet i sitt sammanhang är det viktigt att se utvecklingen över tid. Uppgifterna nedan bygger på sammanställningar från Riksbanken och SCB och visar hur inflationstakten har rört sig från åren före pandemin fram till i dag.
| År | Inflation, årstakt (cirka) |
|---|---|
| 2019 | 1,7 % |
| 2020 | 0,5 % |
| 2021 | 2,3 % |
| 2022 | 7,7 % |
| 2023 | 6,0 % |
| 2024 | 1,9 % |
| 2025 (november) | 2,3 % |
Tabellen visar att inflationen var låg under pandemin, för att därefter stiga kraftigt när ekonomin öppnade upp igen. Efter toppåren 2022 och 2023 har inflationen successivt fallit tillbaka mot mer normala nivåer.
Exempel på hur priser har ökat – och hur utvecklingen har bromsat in
För hushållen är det ofta prisnivån i vardagen som märks tydligast. Nedan visas exempel på hur vanliga utgifter har utvecklats från perioden före inflationsuppgången, via höginflationsåren, till den lugnare utvecklingen under 2024 och 2025.
| Utgift | Cirkapris 2019–2020 | Cirkapris 2023 | Cirkapris 2024–2025 |
|---|---|---|---|
| Matkasse, vecka | 900 kronor | 1 150 kronor | 1 180 kronor |
| Elräkning, vintermånad | 2 000 kronor | 4 500 kronor | 3 000 kronor |
| Restaurangmiddag för två | 700 kronor | 950 kronor | 1 000 kronor |
| Inrikes flygresa, tur och retur | 1 400 kronor | 2 100 kronor | 2 200 kronor |
| Gymmedlemskap, månad | 400 kronor | 550 kronor | 580 kronor |
Tabellen visar tydligt att de största prislyften redan har skett. När inflationen ligger lägre blir prisökningarna mer stegvisa och fördelade över tid, snarare än snabba och breda.
Vad innebär detta för hushållens ekonomi?
När prisökningstakten sjunker blir ekonomin mer förutsägbar. Det gör det lättare att planera hushållsbudgeten och minskar risken för plötsliga kostnadschocker. Samtidigt tar det tid innan hushållen upplever en faktisk lättnad, eftersom prisnivån redan har flyttats upp flera steg.
- Mer stabil vardagsekonomi: Utgifterna förändras långsammare och mer förutsägbart.
- Bättre förutsättningar för reallöner: Lönehöjningar har större möjlighet att räcka längre.
- Minskad osäkerhet: Förväntningarna på snabba prisökningar dämpas.
Risker och osäkerhetsfaktorer framåt
Trots den lugnare utvecklingen finns det fortsatt risker som kan påverka prisbilden. Energipriser och råvaror kan förändras snabbt, och valutakursen spelar en viktig roll för importberoende varor. Även en snabbare återhämtning i efterfrågan kan skapa nytt tryck uppåt.
- Energimarknaden: Snabba rörelser kan slå igenom på flera varugrupper.
- Valutaförändringar: En svagare krona kan göra importerade varor dyrare.
- Efterfrågan i ekonomin: Om konsumtionen tar fart snabbt kan priser pressas upp igen.
Den starka kronan dämpar oron i nuläget
Den svenska kronan är just nu tydligt starkare än under stora delar av de senaste åren. Enligt sammanställningar från valutamarknaden och uppgifter som även lyfts av Riksbanken har kronan stärkts markant mot både euro och amerikansk dollar under 2025.
Mot dollarn har kronan rört sig från nivåer över 11 kronor per dollar under perioder med som störst svaghet, till omkring 9,3–9,5 kronor per dollar i nuläget. Det motsvarar en förstärkning på ungefär 15–20 procent jämfört med bottennivåerna. Även mot euron har utvecklingen varit tydlig. Där har kursen gått från nivåer runt 11,8–12 kronor per euro till omkring 10,8–11 kronor, vilket innebär en förstärkning på cirka 8–10 procent.
Denna utveckling innebär att importerade varor och tjänster blir billigare räknat i svenska kronor. Det gäller allt från livsmedel och elektronik till drivmedel, resor och industrikomponenter. Enligt bedömare på valutamarknaden fungerar kronans styrka därför som en dämpande faktor för inflationen i nuläget.
I kombination med den lägre inflationstakten finns det därmed i skrivande stund inget tydligt skäl till oro kopplat till valutautvecklingen. Tvärtom bidrar den starka kronan till ett stabilare kostnadsläge och minskar risken för nya inflationsimpulser från omvärlden, så länge valutaläget består.
Läget inför 2026
Att inflationen ligger på 2,3 procent i november 2025 markerar ett tydligt skifte jämfört med de senaste årens turbulens. Fokus flyttas nu från akut inflationsoro till frågor om stabilitet, tillväxt och hushållens återhämtning.
Priserna kommer inte att gå tillbaka till nivåerna före inflationsuppgången, men takten i prisökningarna är betydligt lugnare än tidigare. För många hushåll innebär det ett mer stabilt ekonomiskt läge inför 2026, även om effekterna av tidigare års prisökningar fortsatt märks i vardagen.
