Lönebidraget är ett av statens viktigaste verktyg för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få och behålla ett arbete. Samtidigt är det ett stöd som under senare år blivit allt mer ifrågasatt. Under 2025 har kritiken vuxit tydligt, både genom granskande journalistik och genom Riksrevisionens genomlysning av Arbetsförmedlingens arbete.
Kärnan i kritiken är att lönebidragets nivåer inte har justerats sedan 2020. Under samma period har löner, arbetsgivaravgifter och andra kostnader ökat markant. För många arbetsgivare innebär det att stödet inte längre täcker den del av lönekostnaden som det var tänkt att kompensera för.
Konsekvensen riskerar att bli färre anställningar och ökad långtidsarbetslöshet bland personer som redan har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Hur fungerar lönebidrag?
Lönebidrag är ett ekonomiskt stöd som betalas ut till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Stödet ska kompensera för produktionsnedsättning, behov av anpassningar eller extra handledning. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om stödet efter en individuell bedömning.
Bidraget betalas inte till den anställde utan direkt till arbetsgivaren. För den som får jobbet innebär det i regel en vanlig anställning med lön enligt kollektivavtal eller gängse villkor. Hur stort bidraget blir beror på graden av nedsatt arbetsförmåga, uttryckt i procent, men också på ett fast tak som anger hur stor del av lönen som får ligga till grund för ersättningen.
Ett tak som stått still sedan 2020
Det bidragsgrundande lönebeloppet, alltså den högsta lön som lönebidrag kan beräknas på, har varit oförändrat sedan 2020. Taket ligger på 20 000 kronor per månad. Det innebär att även om en person har en lön som överstiger denna nivå, kan ersättningen aldrig baseras på mer än 20 000 kronor.
När taket infördes låg många heltidslöner redan över nivån. Sedan dess har löneutvecklingen fortsatt uppåt, samtidigt som inflationen kraftigt ökat arbetsgivarnas kostnader. Kritiker menar att lönebidraget därmed successivt har tappat sitt värde i praktiken.
För arbetsintegrerade sociala företag och ideella verksamheter, som ofta har små ekonomiska marginaler och ett uttalat uppdrag att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga, har detta blivit särskilt problematiskt. När stödet inte följer kostnadsutvecklingen måste skillnaden finansieras på annat sätt, vilket inte alltid är möjligt.
Riksrevisionen riktar skarp kritik
I juni 2025 presenterade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning. Rapporten pekade på flera strukturella problem som påverkar lönebidragets funktion.
En av de tydligaste slutsatserna var att handläggningstiderna ofta är långa. Det gör att både arbetssökande och arbetsgivare kan få vänta länge på beslut, vilket i sin tur kan leda till att jobbmöjligheter går förlorade. Riksrevisionen konstaterade också att antalet anställningar med lönebidrag har minskat, trots att målgruppen inte blivit mindre.
Enligt granskningen finns även brister i uppföljning och styrning, vilket gör det svårt att bedöma om stödet används på ett effektivt sätt och når dem som har störst behov.
Konsekvenser i vardagslivet
När lönebidraget inte räcker till påverkar det både arbetsgivare och individer. Arbetsgivare vittnar om att de tvingas tacka nej till att anställa eller avsluta pågående anställningar, trots att både behov och vilja finns. För den som förlorar sitt arbete kan konsekvenserna bli stora.
För många handlar arbete inte bara om lön, utan om struktur, sammanhang och delaktighet i samhället. Ett avbrutet arbete kan leda till ökad ekonomisk otrygghet och social isolering, särskilt för personer som redan står långt utanför arbetsmarknaden.
Under 2025 har flera medier uppmärksammat personliga berättelser där både anställda och arbetsgivare beskriver hur dagens nivåer på lönebidraget inte längre räcker för att upprätthålla anställningar.
Olika former av lönebidrag
Lönebidraget finns i flera varianter, anpassade efter individens situation och behov:
- Lönebidrag för utveckling i en anställning: Används när arbetsförmågan bedöms kunna förbättras med rätt stöd och handledning.
- Lönebidrag för anställning: Avser mer etablerade anställningar där behovet av stöd är relativt stabilt.
- Lönebidrag för trygghet i anställning: Riktar sig till personer med en varaktig nedsättning av arbetsförmågan.
Gemensamt för samtliga former är att ersättningen beräknas som en andel av den bidragsgrundande lönen, upp till det fastställda takbeloppet.
Nivåer på lönebidrag i dag
För att förstå kritiken mot dagens system är det viktigt att se hur nivåerna ser ut. Tabellen nedan visar hur ersättningen kan beräknas utifrån nuvarande regler, där maxbeloppet är 20 000 kronor per månad.
| Nivå | Bidragsgrundande lön per månad | Bedömd nedsättning av arbetsförmåga | Ersättning till arbetsgivare per månad | Förklaring |
|---|---|---|---|---|
| Låg | 20 000 kronor | 25 procent | 5 000 kronor | Används när arbetsförmågan endast är lätt nedsatt och behovet av stöd är begränsat. |
| Medel | 20 000 kronor | 50 procent | 10 000 kronor | Vanlig nivå vid en tydlig men inte omfattande nedsättning av arbetsförmågan. |
| Hög | 20 000 kronor | 75 procent | 15 000 kronor | Används när personen klarar delar av arbetet men behöver betydande stöd. |
| Max | 20 000 kronor | 100 procent | 20 000 kronor | Full ersättning upp till taket vid en kraftigt nedsatt arbetsförmåga. |
Om den faktiska lönen exempelvis ligger på 26 000 kronor per månad, beräknas ändå ersättningen som om lönen vore 20 000 kronor. Det innebär att arbetsgivaren själv får bära hela kostnaden för den del av lönen som överstiger taket.
Ett växande krav på politiska förändringar
Mot bakgrund av utvecklingen under 2025 har kraven på förändring blivit allt tydligare. Flera organisationer och aktörer menar att lönebidraget riskerar att förlora sin funktion om nivåerna inte justeras.
De krav som oftast lyfts fram är:
- Höjt takbelopp: En justering som bättre speglar dagens löne- och kostnadsläge.
- Kortare handläggningstider: Mer förutsägbara processer för både arbetsgivare och arbetssökande.
Även Arbetsförmedlingen har i olika sammanhang pekat på att nuvarande nivåer begränsar möjligheten att använda stödet på det sätt som var tänkt.
Ett stöd i behov av en översyn
Utvecklingen under 2025 visar tydligt att lönebidraget befinner sig i ett kritiskt skede. Ambitionen att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad finns kvar, men förutsättningarna har förändrats. När stödnivåer inte följer samhällsutvecklingen riskerar systemet att urholkas, trots goda intentioner.
Riksrevisionens granskning och den ökande kritiken i medier har satt frågan högt på dagordningen. Frågan som återstår är om kommande politiska beslut leder till justeringar som gör att lönebidraget åter kan fungera som ett reellt stöd för både arbetsgivare och de personer som behöver det för att få och behålla en plats i arbetslivet.
Vanliga frågor om lönebidrag
Hur mycket får man i lönebidrag?
Lönebidraget baseras på graden av nedsatt arbetsförmåga och kan uppgå till högst 100 procent av den bidragsgrundande lönen. Taket för bidragsgrundande lön är 20 000 kronor per månad. Det innebär att ersättningen som mest kan bli 20 000 kronor per månad, även om den faktiska lönen är högre.
Vilka regler gäller vid lönebidrag?
Arbetsförmedlingen måste bedöma att personen har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Stödet beslutas tidsbegränsat, ofta ett år i taget, och kan förlängas efter en ny prövning. Arbetsgivaren måste erbjuda lön och villkor enligt kollektivavtal eller motsvarande nivå.
Vad innebär en lönebidragsanställning?
En lönebidragsanställning är en vanlig anställning där arbetsgivaren får ekonomiskt stöd från staten. Den anställde har samma rättigheter och skyldigheter som andra anställda, men arbetsgivaren får ersättning för den del av arbetsförmågan som bedöms vara nedsatt.
Vad kostar en anställd med lönebidrag?
Arbetsgivaren betalar full lön och arbetsgivaravgifter, men får en ersättning som minskar den totala kostnaden. Hur mycket anställningen kostar beror på lönenivå, graden av lönebidrag och om lönen överstiger taket på 20 000 kronor. All lön över taket betalas helt av arbetsgivaren.
