Den 29 januari 2025 meddelade Riksbanken att man sänker styrräntan med 0,25 procentenheter – från 2,50 % till 2,25 %. Beskedet kom efter ett år av ekonomisk nedgång, där både hushåll och företag pressats av höga räntor, minskad konsumtion och en tilltagande konjunkturavmattning.
Sänkningen börjar gälla den 5 februari och markerar ett skifte i penningpolitiken, där fokus nu mer tydligt riktas mot att stötta efterfrågan i ekonomin.
Tillväxten sviktar – inflationsbekämpning får stå tillbaka
I sitt uttalande betonade Riksbanken att inflationen bedöms vara på väg ner, även om viss osäkerhet kvarstår. Genom att sänka räntan i detta läge sänder banken en tydlig signal: det är viktigare att motverka en utdragen lågkonjunktur än att fortsätta med åtstramning. Man noterade också att den svenska ekonomin visat tecken på svag efterfrågan, särskilt inom investeringar, bygg och konsumtion.
Inflationen, som under 2022–2023 låg betydligt över målet på 2 %, har nu bromsats in. Enligt Riksbankens egna prognoser förväntas inflationen ligga nära målet under 2025. Därför finns nu utrymme för att mildra penningpolitiken.
Vad betyder räntesänkningen för hushåll och företag?
För hushåll med bolån innebär detta en viss lättnad. En genomsnittlig bolånetagare med rörlig ränta kan räkna med att räntan sjunker marginellt inom några månader, beroende på bankens prissättning. Det betyder något lägre månadskostnader och därmed mer utrymme i budgeten.
Även företag påverkas. Lägre styrränta kan leda till billigare företagslån, vilket i sin tur kan öka benägenheten att investera. Inom detaljhandel, bygg och tjänstesektor hoppas många på att detta blir en vändpunkt som ökar efterfrågan.
Men effekterna kommer inte direkt. Som alltid tar det tid innan penningpolitiken får genomslag i realekonomin, och många företag har redan skurit ner sina investeringar inför 2025.
Kritiska röster varnar för nya inflationstoppar
Alla var inte nöjda med Riksbankens besked. Flera ekonomer varnade för att inflationsläget fortfarande är för skört. Om energipriserna skulle stiga, eller om löner ökar kraftigt i vårens avtalsrörelse, finns risk för en ny våg av inflation.
Att sänka räntan innan inflationen är helt under kontroll kan enligt vissa bedömare leda till att centralbanken tvingas höja räntan igen – något som skulle skada trovärdigheten. Riksbanken själv betonade dock att man är “beredda att agera om förutsättningarna förändras”.
En ny penningpolitisk riktning tar form
Denna räntesänkning är den femte sedan våren 2024. Då låg styrräntan på 3,50 % – och Riksbanken har sedan dess successivt lättat på bromsen. Det är ett tecken på att banken nu följer en ny riktning: istället för att ensidigt bekämpa inflationen försöker man balansera flera mål samtidigt, såsom tillväxt, sysselsättning och finansiell stabilitet.
Även internationella centralbanker, som ECB och amerikanska Fed, har börjat signalera en mjukare hållning. Det globala ränteläget rör sig alltså i takt, och det påverkar även svensk politik.
Vad händer nu?
Frågan är hur marknaden och hushållen kommer reagera. Kommer bolånetagare att börja konsumera mer? Kommer företagen våga investera? Mycket hänger på framtida inflationssiffror och arbetsmarknadsdata. Om dessa visar fortsatt förbättring kan ytterligare räntesänkningar bli aktuella under våren.
Riksbanken har inte uteslutit fler åtgärder, men betonar att man går försiktigt fram. Man vill undvika att blåsa upp nya bubblor på bostadsmarknaden eller skapa förväntningar om snabba lättnader.
En lättnad i sikte, men vägen är lång
Att Riksbanken nu sänker styrräntan är ett viktigt steg mot ekonomisk återhämtning, men det är ingen garanti för snabb förbättring. Effekterna är fördröjda, riskerna kvarstår, och förtroendet måste förvaltas varsamt. Men signalen är tydlig: den ekonomiska politiken i Sverige går nu in i en ny fas där tillväxt återigen ges hög prioritet.
