Svenska hushåll gick in i årsskiftet med ett tydligt skifte i beteendet: sparandet minskade, samtidigt som lånen fortsatte att växa. Det visar SCB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2025, publicerad den 19 februari 2026. I siffrorna syns både ett lägre sparnetto i kontonära tillgångar och en högre lånetillväxt jämfört med kvartalet innan.
Det här är en typ av statistik som fångar en vardagsnära del av ekonomin. När hushåll sparar mindre i det som är lätt att komma åt, och samtidigt ökar skulderna, blir resultatet ofta att konsumtionsutrymmet ökar här och nu, men att räntekänsligheten också blir större framåt.
Detta visade siffrorna från SCB
I Sparbarometern handlar “likvidt sparande” främst om pengar i banknära former och andra tillgångar som snabbt kan användas. Det är alltså inte samma sak som långsiktigt pensionssparande eller värdeutveckling i exempelvis bostäder, utan en mer direkt temperaturmätare på hur hushållens kassaflöden rör sig.
SCB:s senaste sammanställning för fjärde kvartalet 2025 visar:
- Likvidt sparande: 24 miljarder kronor vid kvartalets slut, vilket är 21 miljarder kronor lägre än samma kvartal året före.
- Sparande i likvida tillgångar: 62 miljarder kronor vid utgången av kvartalet.
- Ökning av lån: 39 miljarder kronor under kvartalet.
- Årlig tillväxttakt i hushållens lån: 2,7 procent, något högre än kvartalet innan.
- Bankkonton: Nettouttag på 3 miljarder kronor, jämfört med nettoinsättning på 3 miljarder kronor motsvarande period året före.
Siffrorna pekar sammantaget på att fler hushåll använde mer av sina löpande medel under slutet av 2025, samtidigt som skulderna fortsatte att dra iväg uppåt, om än i en takt som fortfarande är långt under de mer aggressiva låneåren före ränteuppgången.
Varför minskar sparandet?
När sparandet sjunker kan det handla om flera saker samtidigt. En del hushåll kan ha valt att använda bufferten till vardagsutgifter, andra kan ha flyttat sparandet till andra former, och vissa kan ha behövt hantera högre kostnader under en period.
Det går att tolka utvecklingen som att hushållen i större utsträckning prioriterade utgifter i slutet av året. Att SCB samtidigt ser nettouttag från bankkonton stärker bilden av att mer pengar gick till konsumtion, räkningar eller andra betalningar, snarare än att samlas på konton.
Lånen växer vidare, men långsamt
Att den årliga tillväxttakten i lån landar på 2,7 procent betyder inte att hushållen plötsligt rusar in i en ny skuldsättning. Däremot visar det att skulderna fortsätter att öka, och att takten dessutom har rört sig upp jämfört med föregående kvartal.
Det kan finnas flera förklaringar till att lånen växer även när sparandet bromsar:
- Bolån och omförhandlingar: Många hushåll kan ha bundit om eller justerat upplägg, vilket påverkar skuldsaldon och amorteringstakten.
- Konsumtionskrediter: När den löpande ekonomin pressas kan mindre krediter få en större roll, särskilt om bufferten minskar.
- Säsongseffekter: Slutet av året brukar vara en period med högre utgifter, vilket kan påverka både konton och kreditutnyttjande.
Det viktiga i statistiken är att SCB ser rörelser i både balansräkningen och flödena. Lån ökade med 39 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en tydlig nivå i kronor räknat, även om den procentuella takten fortfarande är moderat.
Vad betyder det här för svensk ekonomi 2026?
När hushåll sparar mindre och samtidigt lånar mer brukar det få två typer av effekter i ekonomin.
För det första kan det kortsiktigt ge stöd åt konsumtionen. Om fler hushåll använder mer pengar från konton och buffertar kan det hålla uppe efterfrågan i delar av handeln och tjänstesektorn.
För det andra ökar känsligheten för räntor och oväntade kostnader. Med större skulder och en lägre buffert blir ekonomin mer sårbar om ränteläget ligger kvar, om arbetsmarknaden försvagas eller om priserna stiger i vissa kategorier.
Det är därför den här typen av statistik ofta följs nära, inte bara av ekonomer och banker, utan också av aktörer som försöker förstå hur hushållen faktiskt mår när rubrikerna om inflation och räntor har lagt sig.
En tydlig signal från årsskiftet
SCB:s siffror för fjärde kvartalet 2025 ger en konkret bild av hur hushållens beteende förändrades vid årsskiftet: mindre sparande och mer lån. Det är en kombination som ofta hänger ihop med att fler prioriterar utgifter här och nu, samtidigt som återhämtningen i hushållens buffert går långsammare.
Om den här riktningen fortsätter under 2026 blir det extra intressant att följa två saker: om lånetillväxten fortsätter att ticka upp och om hushållens sparande börjar byggas upp igen. Det är ofta där man ser om en period av ökad konsumtion är ett tillfälligt skifte, eller början på ett mer varaktigt mönster.
Vanligt ställda funderingar
Vad är ett bra sparmål?
Ett bra sparmål är ett som är tydligt, tidssatt och kopplat till vad pengarna ska användas till. För många är första målet en buffert som klarar oväntade utgifter, ofta omkring 1–2 månadslöner eller 2 månaders nödvändiga utgifter. Nästa steg är ett långsiktigt mål där du sparar en fast andel av inkomsten varje månad, till exempel 10 procent om ekonomin tillåter.
Hur många har 100.000 på banken?
Det finns ingen komplett “facitlista” över svenskarnas bankkonton som är öppen statistik på individnivå. Däremot pekar återkommande enkätundersökningar från banker och aktörer inom privatekonomi på att runt hälften till knappt två tredjedelar uppger att de har mer än 100 000 kronor i sparande på bankkonto. Det ska ses som självrapporterade uppgifter, inte som en officiell totalräkning.
Hur mycket bör man ha sparat vid 40?
Det beror mest på boendet, familjesituationen, pension, inkomster och om du har bolån. Ett rimligt sätt att tänka är i två delar: buffert och långsiktigt sparande. Bufferten handlar om att kunna hantera oförutsedda utgifter utan att ta dyra krediter. Det långsiktiga sparandet handlar om framtida mål. Om du vill ha en enkel riktning är ett vanligt upplägg att först säkra bufferten och sedan hålla ett regelbundet månadssparande där en andel går till långsiktiga mål.
Hur sparar man ihop 100000?
Börja med att göra målet mätbart och räkna baklänges från en tidsplan. Exempel:
- Sparar du 2 000 kronor i månaden når du 100 000 på 50 månader.
- Sparar du 3 000 kronor i månaden når du 100 000 på cirka 34 månader.
- Sparar du 5 000 kronor i månaden når du 100 000 på 20 månader.
